Konfliktfrihet — 8. Kulturella konflikter & identitet: Så tar du plats utan att kompromissa – med Fahria Bile

31 mars

I det här avsnittet gästas Konfliktfrihet av Fahria Bile, en inspirerande röst för förändring, som delar sin personliga resa och insikter om att navigera kulturella krockar med mod och självrespekt.

Vi pratar om:
✨ Hur du kan stå stark i din identitet när omgivningen har andra förväntningar
✨ Strategier för att sätta sunda gränser utan att känna skuld
✨ Vikten av att ge din egen röst utrymme – även när det skapar motstånd

Om du någonsin har känt dig fast mellan olika kulturers förväntningar eller kämpat med att balansera din sanning och andras krav, så är det här avsnittet för dig!

🎧 Lyssna nu och lär dig hur du kan hantera kulturella konflikter utan att förlora din inre frid.

🔗 Vill du komma i kontakt med Fahria Bile? Hon finns på:
Instagram: https://www.instagram.com/farhia_bile/
LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/farhia-bile/
Hemsida: https://farhiabile.se/

#konfliktfrittfredagsfika ☕🍰
Vill du hänga på mitt fredagsfika? 😀 Varje fredag kl. 9.15 träffas högkänsliga kvinnor för ett gemensamt fredagsfika över Zoom - och DU är välkommen min vän! ❤️ Skriv upp dig här: https://evelinaastrom.myflodesk.com/konfliktfrittfredagsfika/

✨ TÄVLING:
Vinn ett gåvobox från Svanfeldts Coffee! Spana in dem här: https://svanfeldtscoffee.se/

Allt du behöver göra är att:

Skriv en recension av podden där du lyssnar på poddar.
Ta en skärmdump av recensionen och dela i ett inlägg på Instagram eller Facebook och tagga mig med hashtaggen #konfliktfrihet.

I säsongens sista avsnitt lottar jag fram en vinnare som kontaktas via DM där du delade skärmdumpen. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Lycka till! ☕✨

Mer om podden:

Välkommen till en podd för högkänsliga kvinnor som längtar efter ett konfliktfritt liv. Jag, Evelina Åström – tidigare kurator och socionom, nu internationell författare och traumamedveten ledarskapsmentor – lyfter fram rösterna hos högkänsliga kvinnor som, genom sin inre drivkraft, omdefinierar ledarskap och skapar en mer välmående, fredlig och rättvis värld! Tillsammans dyker vi in i djupa samtal om att omfamna sin högkänslighet, följa sin inre vägledning, navigera konflikter och motstånd, bygga villkorslösa relationer och att använda våra unika gåvor för att skapa ett mer konfliktfritt liv. Nya avsnitt varje vecka!

🩷✨♀️🤱🌱🫶🧘🏻‍♀️♀️✨🩷

Tipsa mig här om du har sett en publik konfrontation online som du har reagerat på, eller om du har en egen konflikt som du önskar stöd och råd kring i ett kommande avsnitt: https://www.speakpipe.com/konfliktfrihet

Vill du ingå i ett fantastiskt community, där likasinnade, högkänsliga kvinnor (som du) samlas för att diskutera poddavsnitten tillsammans med mig och stötta varandra till konfliktfrihet, så hittar du det på https://evelinaastrom.com/podcast. Där hittar du också mer info om hur du kan jobba med mig som coach och mentor.

Pssst! Glöm inte att dela en bild när du lyssnar på podden med hashtaggen #konfliktfrihet!

🩷✨♀️🤱🌱🫶🧘🏻‍♀️♀️✨🩷

Känner du att du har blivit inspirerad efter att ha lyssnat på podden? Lämna gärna en recension på Apple och betygsätt den på Spotify. Dela också gärna podden med en vän - för ingen ska behöva hantera konfrontationer ensam!

Vill du komma i kontakt med mig? Maila mig på podcast@evelinaastrom.com.

Musik av Music_for_video från Pixabay

Transcript:

Evelina: [00:00:00] Varmt välkommen till Konfliktfrihet en podcast för högtjänstliga kvinnor med stora hjärtan som vill blomstra och göra skillnad utan att konflikter stoppar dig från att följa ditt hjärta och nå framgång Jag heter Evelina Åström och är tidigare kurator och socionom som numera är internationell författare och traumamedveten ledarskapsmentor.

I den här podden får du inspirerande samtal tips och verktyg för att omfamna din högtjänstlighet och lösa konflikter på ett sätt som både känns bra i ditt hjärta och behåller lugnet i din kropp Är du redo att upptäcka hur du kan bli konfliktfri? För nu kör vi!

Välkommen till ett nytt avsnitt av Konfliktfrihet Dagens gäst är Farhia Bile. Hon är grundare av Empowering Her AB där hon [00:01:00] hjälper kvinnor med flera kulturer att ta plats utan att kompromissa med sin identitet. Genom sitt arbete coachar hon kvinnor att bryta begränsande normer, bygga självförtroende och skapa ett liv på sina egna villkor Med över tio års erfarenhet inom coaching och inkludering har Farhia en djup förståelse för hur viktigt det är att äga sin berättelse och stå i sin kraft.

Välkommen till Konfliktfrihet Farhia!

Farhia: Tack

Evelina: så mycket

Farhia: Evelina, härligt att vara här.

Evelina: Ja, jag är så himla glad att vi äntligen får ha den här intervjun Och det känns som att vi har väldigt mycket spännande ingångar här som vi ska prata om idag. Verkligen det har vi. Innan vi drar igång snacket om kulturella konflikter, identitet, att vara sig själv och kanske den här motståndskraften.

Så tänkte jag börja med att höra vad du har med dig för fika idag.

Farhia: Ja, men mitt go-to fika är ju oftast te [00:02:00] med något litet sött till. Och jag har ju somalisk bakgrund, så hemma hos mig så dricks det väldigt mycket somalisk te. Åh! Och då kan man fråga mig bara så här, vad är somalisk te? Jo men det är väldigt aromatisk te.

Det är med kanel, det är med kadimumma, lite vaniljestäng och det kokar jag alltid från grunden Och sen så har jag en liten skvätt kondenserad mjölk

Evelina: Oj, spännande.

Det låter ju helt fantastiskt Det låter som en efterrätt.

Farhia: Ja, det är väl lite så.

Evelina: Jag vill smaka det här. Jag dricker kaffe från Svanfeldts Coffee som är säsongens sponsor Och är det så nu att du som lyssnar är en av dem som har missat att jag kommer lotta ut ett gåvsätt av supergott kaffe från Svandfeldts kaffe i slutet av den här säsongen så lyssna nu.

För om du går in på Apple eller på Spotify där konfliktfrihet finns och skriver en recension på varför du [00:03:00] gillar att lyssna på konfliktfrihet och sen tar en skärmdump som du kan posta på antingen Instagram eller Facebook publikt och tagga konfliktfrihet så har du chans att vinna det här gåvsetet.

Och det fina med Svandfeldts är att de skänker 10 kronor per sålt kilo till järnfonden. Så var med i tävlingen, det är superlätt att delta och det hjälper mig och min podd att synas för fler Ja, jag tänkte idag att vi ska gå in lite grann på det här med kulturella konflikter och identiteter. Alltså hur påverkar det en persons självkänsla och relationer att ständigt liksom balansera det här mellan olika kulturella förväntningar man kanske har?

Vissa kulturella förväntningar hemma och så andra på sin arbetsplats eller vad har du för tankar om det?

Farhia: Jag har jättemånga tankar. Jag har ju själv vuxit upp med flera kulturer. Jag kom ju hit som liten och uppvuxen är [00:04:00] en väldigt Normativt vit by, vilket gjorde att väldigt fort hittade man strategier för att kunna stå med båda fötterna i båda kulturerna både den svenska och min ursprungskultur som är den somaliska.

Och ju äldre jag blev, blev jag ju också medveten om samhällets normer och hur jag skulle behöva anpassa mig. Och samtidigt vad som förväntades av mig i min ursprungskultur. Så det påverkar ju hur jag porträtterade mig. Jag tänker det gör det för väldigt många av oss som lever i mellanförskapet som har flera kulturer.

För att man vill ju visa att man har kommit in i den svenska kulturen, man är anpassad man vill vara en del av normen Så man slår ju knut på sin ursprungskultur för att vara normativ. Så jag tänker att det gör ju mycket med vår självkänsla, vår självkärlek och våra [00:05:00] relationer För någonstans kan vi aldrig vara hela utan vi är alltid 50-50 om inte mer.

Evelina: Just det, en del av ens identitet måste alltid gömma sig lite grann. Den är tuff när man liksom inte har något sammanhang där man får vara allt utan hela tiden måste lite grann ta i bejaktande och dölja delar av sig själv.

Farhia: Ja men verkligen att inte kunna få vara sin spralliga jag eller få liksom prata med så här små saker som att prata med händerna är väldigt så här kulturellt somaliskt Jag vet att det finns vid flera andra kulturer.

Men det kan ju upplevas på ett visst sätt i ett normativt samhälle när man är ovan med att man tar den här eller bara pratar högt eller tar för sig för den delen var bestämd och tar för sig. Då kan man ju uppleva som en väldigt bossig kanske aggressiv Fast i en ursprungskultur så är det väldigt fina egenskaper och en del av både personlighet och kulturella bakgrund.

Jag kan stå i min [00:06:00] sanning jag kan stå i vem jag är, jag kan stå för det och då kan jag faktiskt verbalisera det också.

Evelina: Just det. Alltså så himla viktiga aspekter Det är inte bara vad man äter och hur man ser ut och vad man klär sig och sådana grejer. Utan att det finns också den inre identiteten som hänger mycket ihop med just...

Våra kulturella beteenden kanske och de uttrycken som är liksom, det går inte att peta på direkt utan det är bara hur man är på något vis. Och då blir du verkligen en kärna av en.

Farhia: Ja men verkligen och att den kärnan aldrig kan få vara hel och bara skina igenom och låta dig vara den du är fullständigt och helt förankrad I dig själv, i din helhet.

Evelina: Vad skulle du säga är, om man tittar på rent samhällsperspektivet, alltså vad skulle vårt samhälle, till exempel här i Sverige då, behöva för att skapa utrymmet för alla med olika kulturella bakgrunder att få [00:07:00] vara hela sig själv?

Farhia: Mm. Jag tror att vi behöver som ett samhälle komma bort ifrån den här negativiteten om att vi accepterar allas olikheter och vi älskar allas olikheter fast vi sätter sådana snäva både normer, regler, krav på hur du ska bete dig, hur du ska veta de oskrivna reglerna.

Samtidigt så säger vi, men Farhia eller Evelina, du får ju vara precis den du är i alla sammanhang men sen har du en lista med totalt oskrivna saker som du behöver anpassa dig till. Vi som är samhälle ska kunna ta nytta av alla våra identiteter och egenskaper och förmågor. Då behöver vi vara också öppna för det och skapa utrymme för det.

Evelina: Ja, och det kanske behövs det där samtalet också att om vi har förståelse för att vi kommer från olika kulturella bakgrunder så kanske man behöver ge också perspektivskiftet i det här att nu krockar jag in i dig och din kultur men jag ska förklara varför. Ja, så här ser vi [00:08:00] på det. Då blir det inte personligt utan det är bara så här vi uttrycker oss eller det är så här vi brukar göra där jag kommer ifrån.

Och då blir det ju kanske till och med fascinerande och intressant att okej perspektivskifte, kan det vara så här liksom?

Farhia: Precis och det kan ju liksom göra att du får helt nya perspektiv helt nya nyanser av livet av situationer av andra människors sätt att vara. Andra människors beteende det öppnar ju upp så mycket men vi ska inte vara rädda för det vi sitter inte på alla svaren vi bär bara våra egna glasögon och vi bär det här samhällets normers glasögon som vi blir påtvingade

Evelina: Ja, och vi kanske inte ens är medvetna om det vi som kanske kommer från Sverige och har den kulturen från barnsben kanske liksom inte ens tänker på att vi hela tiden tar space med våran kultur Och liksom anammar en konstant utan att tänka på det.

Farhia: Men verkligen.

Evelina: Om man då vinklar det mot [00:09:00] individen istället och de som du kanske träffar i ditt arbete så, de som känner sig utsatta, de som känner att det är svårt att hitta den här balansen och kunna vara hela sig själv med alla spektran av det och kulturella uttryck som det innebär Vilket som du också beskrev det kan vara en balans mellan att ha både ett svenskt uttryck som man identifierar sig med men också det här med en mer marginaliserad kultur som kanske inte existerar i lika stor mängd i Sverige- Och hur man ska balansera de här två.

Farhia: Jo men jag träffar på jättemånga sådana om min i klienten men också föreningar där jag föreläser eller så eller håller i workshops för finns ju de här individerna. De har ju oftast inte uttryckt som att de är utsatta mer än att de lever i ett mellanförskap som de själva inte har valt.

Och så har de behövt anpassa sig till den graden att de skiftar efter vart de är.

Så till slut så tappar de ju en del av sin ursprungskultur. Och när [00:10:00] de landar i att det brukar vara någon händelse att man antingen åker tillbaka till ursprungslandet eller man ska gifta sig eller man har fått barn så börjar man göra de här grejerna. Självrandsakande resorna när man börjar titta inåt och det är då man oftast upptäcker att oj jag har skett bort en bit av mig själv för att jag vill vara så normativ som möjligt jag är lyckad jag har liksom utbildning jag kan ta rum jag har kommit framåt i karriären jag vet att jag blir lyssnad på i de rummen jag beträder Men jag går inte in i de rummen som hela mig själv.

Det är liksom oftast 50% av den jag är. Och då börjar man ifrågasätta, var någonstans tappade jag mig själv? Och vad är det som gör det svårt för mig att bara tappa in till den andra kulturen Vad är det liksom hindrad Och vem kan jag ta stöd i vem förstår den kampen jag [00:11:00] går igenom för det är en viss kamp att inse att för att passa in så mycket som möjligt så har jag liksom behövt lägga locket på delar av mig själv, delar av min kärna, den jag är där inne egentligen

Evelina: det låter som att det också blir en identitetskris som kanske också kan innehålla sorg har jag skött bort något av mig själv det är ju också som någon slags Jag kan bara relatera utifrån när man själv har levt i destruktiva miljöer när man anpassar sig till något att det blir också som en känsla av att har jag gjort det här mot mig själv?

Det blir också en sorg över att man inte har varit helt snäll med sig själv i de stunderna för att man har varit rädd att man annars kanske inte blir älskad annars kanske inte får en talan i rummet eller man vet att Det finns risk här att jag annars inte får ha de rättigheter i samhället jag borde få ha.

Och så vidare. Och det är klart att det är en självbevarelsedrift då. Ja. Men [00:12:00] den gör ju ont att inse, tänker jag.

Farhia: Ja, det gör jätteont att inse. Och det är en läkningsresa. Och där är det jätteviktigt, precis som du är inne på, att man... Måste vara snäll mot sig själv.

Det är ju någonting som vi har blivit påtvingade av normer och av samhället och maktstrukturer.

Jag brukar säga behandla dig själv så som du hade behandlat en vän. Vad hade du sagt till din kompis eller din bästa vänin eller din syster för den delen. Om hon hade sagt de elaka sakerna du säger till dig själv.

Evelina: Exakt. Och det är inte bara den inre konflikten som sker. Utan det finns ju faktiskt också yttre konflikter alltså människor som på grund av sin kulturella tillhörighet kan passiv-aggressivt eller rent uttryckligen också trycka ner på andra med andra kulturer.

Och det är ju också något man kanske då har erfarenhet av som gör att man inser att jag måste anpassa mig. Vad har du för råd kring [00:13:00] det, att hantera sådana konflikter som sker av individer i samhället?

Farhia: Jag tycker det är jätteviktigt att våga stå fast vid vem man är och våga säga ifrån Eller, vad menar du?

För oftast är det de sakerna personen får reflektera tillbaka själv. Ja men jag tänkte så här, som de själva landar i. Ja men det där var ju nog inte bra.

De här sakerna är ju precis som minoritetsstress. Vi utvecklar ju strategier. Och tyvärr kan du som individ inte påverka alla som gör sådana här ytterligare Utöver konflikten mot din identitet.

Jag vet ju jättemånga som inte vill kännas vid sin ursprungspolitur För att just den gruppen utmålas som kriminella. Som utmålas som... Vi vet ju alla vilken bild samhället har av dem. Och vilka etiketter vi har satt på. Både romer och samer. Och det är [00:14:00] aldrig individens ansvar Det är ju vi som ett samhälle, det är vårt kollektiva ansvar att de här bilderna faktiskt försvinner eller minskas eller att vi osannolikgör dem.

Vi måste ha lite mer civiltourage. Ja. Då gäller det allt ifrån just det här göra konflikt på någon annans kulturella bakgrund till rasistiska diskriminerande handlingar och uttryck.

Evelina: Mm, verkligen. Har du dessutom, du är marginaliserad på flera olika sätt. Du kanske både är kvinna, du kanske är hbtqi. Och så dessutom har kulturell annan bakgrund än majoriteten och så vidare.

Då har du ju ännu mer som skapar... Alltså det blir svårare liksom att få tas som den man bara är.

Farhia: Ja, ju mer du avviker från normen och det normativa så blir det ju desto mer utsatt. Vi har ju en brist på att tänka intersektionalitet [00:15:00] I vårt samhälle, för vi är inte vana, USA och Storbritannien har ju kommit mycket längre och där man också är mycket starkare i ens identitet, där man kan säga att man är afroamerikan eller kubansk amerikan eller jamaikan, här säger vi ju inte sånt vi säger att vi är svenskar, och så får man en fråga, är du verkligen svensk?

Och så är vi nere i kaninhålet ganska fort. Det handlar om att vi skäms. Och vilket också är väldigt intressant. För det är ju just när du begår misstag. När du liksom gör fel som du lär dig. Vi är till att det här händer. Det gick så här långt. Så här många människor skadas av det. Vi spred ut det till världen.

Vad kan vi göra? Vad kan vi lära oss av samhället? För det är också ett process i läkandet av Hela nationen i vad vi har varit med och bidragit.

Evelina: Ja, jag vet att du pratar [00:16:00] mycket om att finna styrka i sin berättelse och så och där finns det ju också trauman i sin berättelse Man har liksom inte aktivt varit med i det där men det finns i generationerna bakåt och det finns i historien.

Farhia: Du behöver läka och när vi vågar göra det som land och titta på våra normer hur vi sätter våra regler strukturer och allting. Det är också då vi kommer tillbaka till att vi är inkluderande, vi gillar olikheter och vi kan faktiskt acceptera att Farhia är som hon är bygggrund av eller tack förvara sin somaliska kultur.

Att hon tar för sig, att hon pratar med händerna Att hon liksom är den Paul-ladyn som hon är. Tänk dig vilka guldgruvor vi hade hittat Vilka förmågor vi förlorar för att vi inte låter folk verkligen vara sin genuina hela sig själv i alla rum i samhället. Precis.

Evelina: Jag tänkte på så här mod och motståndskraft mot den här normativa kulturen där man inte får vara hela sig själv.

Alltså hur skulle du [00:17:00] säga att man bygger tryggheten att våga liksom vara normbrytande och våga skapa sin egna identitet i den här normen.

Farhia: Man måste titta på vem är jag innerst inne utan alla yttre påverkan. Utan att min mamma talar om för mig vem jag ska vara eller min kompis talar om för mig vem jag ska vara eller samhället.

Och vem vill jag vara? Lever jag enligt mina värderingar, enligt det jag vill, min ledstjärna Kan jag älska mig själv i det? Kan jag stå stark och trygg i att jag duger som jag är? För det är egentligen det det handlar om. Kan jag acceptera mig själv för den jag är? Och kan jag älska mig själv för den jag är?

För redan där har du byggt motståndskraften. Den starkaste motståndskraften är ju självkärlek.

Evelina: Alltså jag håller fullständigt med dig. Och någonstans är det ju att om du står upp för dig själv, alltså det tänker jag också när jag pratar med högkänsliga kring konflikter att det handlar ju också [00:18:00] om att kan du stå upp för dig själv och det du känner i ditt hjärta, det du står för och så vidare Kan du stå stark i det, då har du ju liksom bevisat för din egen kropp att den är okej och den är tillåten i sin fulla uttryck.

Mm. Och det tror jag är oerhört viktigt för att bygga den här tryggheten inom sig. Vi behöver bevisa vår kropp att vi finns där för den. Mm. Och så tror jag ändå också om jag får lägga till också den här vikten av att välja människor runt omkring en som accepterar en i ens fulla uttryck man kan ju upptäcka i en sån här process kanske att oj jag har människor runt mig som faktiskt trycker till mig hela tiden när jag försöker vara mig själv och det är ju inte kul jag kommer ha svårt att lyckas i en sån miljö kanske att vara mitt fulla jag och där tänker jag också vikten av att Särskilt om man känner sig utsatt att också att kunna se att de som tillhör den normativa kulturen att det finns människor [00:19:00] där som också tillåter dig alltså hitta dem där för det bevisar för dig att det finns liksom Möjlighet att skapa liv i den här normativa kulturen där du får existera.

För det är ju något man kan börja tvivla på, tänker jag, när man har varit utsatt för mycket. Ibland tror jag också att det är viktigt att liksom våga utmana sin idé om att samhället kommer aldrig ändras, jag kommer alltid vara utsatt och så. Att hitta att det finns människor också i den normativa kulturen som tillåter dig vara hela du.

Så att du får känna att det samhället finns faktiskt.

Farhia: Mm Jag tror också att när man börjar läka och komma tillbaka till den man är med sin självkärleksresa så tror jag automatiskt att de här människorna som trycker ner dig eller inte vill att du ska blomma eller få vara genuin den du är, de kommer att trilla av längs vägen.

Evelina: Absolut.

Farhia: Då gäller det att du står stark i dig själv i den resan du är [00:20:00] och tänker att Jag får vara tacksam för att de var med mig hit. Men min resa går vidare till något annat och något bättre. För även om de har försökt trycka ner dig. Så har du ändå kanske lärt dig någonting av dem. Att du inte vill vara i närheten av sådana människor De snor energi av dig.

Men de kan faktiskt ha gett dig något positivt Då kan man istället för att ha agg eller hat. Känna att jag är tacksam för den tiden som har varit. Nu väljer jag aktivt att ta ett annat steg i min resa. Och då kommer jag få bättre människor. Och går man in med de intentionerna. Så tror jag att man kommer kunna hitta sin tribe, sin community.

Evelina: Åh ja. Ja Det är sorgligt när människor trillar av eller du måste välja bort dem för att du inser att de kommer inte hjälpa dig vidare i den här resan. Men det lämnar ju rum för något bättre och det kan vara läskigt om man kan tro att nej det kommer inte bli, alltså jag behöver de här i mitt liv men det kan vi ju [00:21:00] kanske båda lova att det kommer att dyka upp.

Farhia: Det blir så mycket bättre för du kommer verkligen få komma till din rätta på ett helt annat sätt.

Evelina: Åh ja, att få blomstra, det tyckte jag var fina ord. Ja tack Farhia för det här samtalet Otroligt viktigt samtal.

Farhia: Tack själv, jättehärligt att få samtala med dig.

Evelina: Ja, vad roligt. Vart kan folk hitta dig om de vill komma i kontakt med dig då?

Farhia: Ja, jag finns på Instagram. Jag heter då Farhia_ Bile. Och sen har jag mitt företag Det är också mitt före och efternamn Farhiabile.se. Och sen så finns jag på LinkedIn. Jag finns på de flesta sociala medier. Så det är bara slide in DM eller skicka mejl så svarar jag.

Evelina: Perfekt. Jag kommer lägga länkar i show notes också till Farhia.

Tack så mycket!

Farhia: Tack själv.[00:22:00]

Evelina: Om du föredrar att jobba enskilt med mig som coach och mentor så kan du hitta hur du jobbar med mig på evelinahavström.com slash podcast. Där kan du också läsa mer om community. Länk finns i show notes. Nu tillbaka till avsnittet. Det är dags för vår mysiga stund. Är det bara jag? Välkommen till Är det bara jag Ett segment där vi lyfter fram vad som egentligen händer i de konflikter och konfrontationer som du möter så att du kan känna dig mindre ensam och finna klarhet i hur du kan lösa konflikterna.

Idag så tänker jag att vi ska prata om ett inlägg som vi har fått in till det här segmentet Det är ett inlägg på Facebook [00:23:00] och det är ett inlägg som ger en respons på en hatkommentar eller vad man nu ska kalla det som kom in i ett annat sammanhang. Det som då har hänt är att den här personen som alltid brukar lägga ut bilder på sig själv med lite tokiga myner och det är liksom hennes grej Och så har hon skrivit mycket inlägg i någon Facebookgrupp med de här bilderna.

Och så är det någon som helt enkelt har läsnat på hennes bilder och påstår att hon bara söker uppmärksamhet tycker att admin borde liksom stoppa henne från att lägga ut mer inlägg med de här fula minerna för den tycker att det är drygt med människor som söker uppmärksamhet i den här gruppen Hon skriver då ett inlägg som reaktion på det här och säger helt enkelt låt inte hatare stoppa dig och det hon också säger det är att hon älskar sina liksom tokiga miner och att hon absolut inte kommer sluta med det.[00:24:00]

Och till den här personen då som lägger den här fula kommentaren på hennes inlägg och tycker att hon ska sluta söka uppmärksamhet så säger hon bara kort och gott Jag är ledsen att du känner så här och jag hoppas att du kan finna vad det är som triggar dig kring min synlighet i den här Facebookgruppen Så att du får känna dig trygg att också dela ditt ljus och kärlek som du har inom dig.

Och jäkligt fint svar ändå måste jag säga. Det kan vara ganska triggande för en annan människa att höra att jag hoppas du får läkare där som triggar så mycket inom dig. Det kan få en människa att gå lite till försvar va? Det är inte säkert att den tycker att det är något att läka inom den, eller hur? Så det är ju lite att trycka till den andra personen att tala om att den har någonting att jobba med, inte du.

Så jag skulle kanske inte vilja säga att det var kanske bästa sättet att uttrycka sig på som svar Men jag gillar att hon bygger upp det [00:25:00] med att säga på slutet att så att du också får känna precis lika trygg som jag med att dela... Allt ljust och kärlek som du har inom dig också. Hon pressar fram det här att vi är här för att dela vårt ljus och vår kärlek och jag vill att du gör samma du också.

Och vi kan ju alla konstatera här i podden att ja, det var inte riktigt att dela kärlek att skriva en kommentar som trycker till den andra och talar om att den söker uppmärksamhet och borde sluta lägga ut sina inlägg eller hur? Det var inte schysst. Och sen som sagt hon går ut också på sin social media och delar det här.

Men hon gör det ju på ett sätt där hon försöker att uppmuntra sina följare till att inte ta skit helt enkelt. Och det är ju bra budskap. Jag känner inte att hon på något sätt utmålar den här personen Hon har dessutom dolt identiteten på personen vilket är ju schysst. Så väldigt etiskt och väldigt bra tycker jag.

Ja, det [00:26:00] var allt för idag. Om du har en fråga som du önskar att jag ska ta upp i det här segmentet och prata om, analysera om. Ja, då har du möjlighet att skicka in dig genom länken i show notes. Gör gärna det, det här segmentet är mitt absoluta favoritsegment. Och det blir så mycket roligare när ni skickar in era frågor och era iakttagelser.

Så vad har vi lärt oss idag? Jo, vi har lärt oss att våga berätta vad dina beteenden och dina sätt att uttrycka dig på handlar om. Så att vi får förståelse för varandra. Vi har också lärt oss vikten av att finna sin tribe. För de finns där ute. Människor och community där du får vara ditt fulla jag. Med dina egenskaper och dina kulturella tillhörigheter precis som du är.

Så att du kan få [00:27:00] omskapa din omvärld till att bli den konfliktfria space som du vill ha. Och glöm inte vikten av att lyfta det beteende du vill se hos andra när du svarar på en hatkommentar Precis som den här tjejen gjorde i dagens exempel Mm, jag längtar nu efter att få ta helg snart Jag ser också väldigt mycket fram emot nästa avsnitt som släpps som vanligt på fredagar 9.30 och nästa avsnitt kommer handla om det här.

Ge henne sitt barn tror jag du sa och så fick jag då mitt barn direkt efteråt.

Cia: Rent krasst är det ju så att vi har en patientlagstiftning som säger att jag som patient har rätt att bestämma över min vård. Säger jag nej tack eller jag vill föda på knä Så kan ju inte jag som barnmorska då [00:28:00] säga att nej du får inte vända dig om du ska ligga på rygg och föda för det säger jag.

Då blir det ju tvångsvård eller hur? Just i förlossningsvård har vi någon slags historia av att man gör så mot kvinnor. Och det tror jag också är att man är i en sån utsatt situation. Och lite försvarslös situation där man håller faktiskt på att föda. Man kan inte hålla på att bråka under tiden.

Evelina: För ingen ska behöva hantera konfrontation helt ensam. Så dela gärna avsnittet med en vän. Och vill du veta mer om vårt community och hur du kan jobba med mig som coach och mentor. Kika in på evelinaastrom.com/podcast. Vi [00:29:00] ses!