Konfliktfrihet — 9. Konfliktfri Förlossning: Kvinnors Rättigheter och Självbestämmande – med Cia Sandström
Hur kan du säkerställa en konfliktfri förlossning där dina val respekteras? I det här avsnittet av Konfliktfrihet gästas jag av Cia Sandström, Barnmorskedoula och hembarnmorska. Vi pratar vi om kvinnors rättigheter i förlossningsvården och de utmaningar som kan uppstå när vårdpersonal och födande kvinnor har olika syn på vad som är bäst. Vad säger lagen om självbestämmande? Och hur kan du som blivande mamma stå upp för dina rättigheter? Lyssna nu för att få insikter och praktiska tips för en trygg och konfliktfri förlossning.
🔗 Vill du komma i kontakt med Cia Sandström? Hon finns på:
Instagram: https://www.instagram.com/birthinharmony/
LinkedIn: https://www.facebook.com/birthinharmonybycia/
Hemsida: https://birthinharmony.se/
#konfliktfrittfredagsfika ☕🍰
Vill du hänga på mitt fredagsfika? 😀 Varje fredag kl. 9.15 träffas högkänsliga kvinnor för ett gemensamt fredagsfika över Zoom - och DU är välkommen min vän! ❤️ Skriv upp dig här: https://evelinaastrom.myflodesk.com/konfliktfrittfredagsfika/
✨ TÄVLING:
Vinn ett gåvobox från Svanfeldts Coffee! Spana in dem här: https://svanfeldtscoffee.se/
Allt du behöver göra är att:
Skriv en recension av podden där du lyssnar på poddar.
Ta en skärmdump av recensionen och dela i ett inlägg på Instagram eller Facebook och tagga mig med hashtaggen #konfliktfrihet.
I säsongens sista avsnitt lottar jag fram en vinnare som kontaktas via DM där du delade skärmdumpen. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Lycka till! ☕✨
Mer om podden:
Välkommen till en podd för högkänsliga kvinnor som längtar efter ett konfliktfritt liv. Jag, Evelina Åström – tidigare kurator och socionom, nu internationell författare och traumamedveten ledarskapsmentor – lyfter fram rösterna hos högkänsliga kvinnor som, genom sin inre drivkraft, omdefinierar ledarskap och skapar en mer välmående, fredlig och rättvis värld! Tillsammans dyker vi in i djupa samtal om att omfamna sin högkänslighet, följa sin inre vägledning, navigera konflikter och motstånd, bygga villkorslösa relationer och att använda våra unika gåvor för att skapa ett mer konfliktfritt liv. Nya avsnitt varje vecka!
🩷✨♀️🤱🌱🫶🧘🏻♀️♀️✨🩷
Tipsa mig här om du har sett en publik konfrontation online som du har reagerat på, eller om du har en egen konflikt som du önskar stöd och råd kring i ett kommande avsnitt: https://www.speakpipe.com/konfliktfrihet
Vill du ingå i ett fantastiskt community, där likasinnade, högkänsliga kvinnor (som du) samlas för att diskutera poddavsnitten tillsammans med mig och stötta varandra till konfliktfrihet, så hittar du det på https://evelinaastrom.com/podcast. Där hittar du också mer info om hur du kan jobba med mig som coach och mentor.
Pssst! Glöm inte att dela en bild när du lyssnar på podden med hashtaggen #konfliktfrihet!
🩷✨♀️🤱🌱🫶🧘🏻♀️♀️✨🩷
Följ mig på social media:
Känner du att du har blivit inspirerad efter att ha lyssnat på podden? Lämna gärna en recension på Apple och betygsätt den på Spotify. Dela också gärna podden med en vän - för ingen ska behöva hantera konfrontationer ensam!
Vill du komma i kontakt med mig? Maila mig på podcast@evelinaastrom.com.
Musik av Music_for_video från Pixabay
Transcript
Evelina: [00:00:00] Ge henne sitt barn tror jag du sa och så fick jag då mitt barn direkt efteråt.
Cia: Rent krasst är det ju så att vi har en patientlagstiftning som säger att jag som patient har rätt att bestämma över min vård. Säger jag nej tack eller jag vill föda på knä Men så kan ju inte jag som barnmorska då säga att nej du får inte vända dig om du ska lägga ett rygg och föda för det säger jag.
Då blir det ju tvångsvård eller hur? Just i förlossningsvård har vi någon slags historia av att man gör så mot kvinnor. Och det tror jag också är att man är i en sån utsatt situation Lite försvarslös situation där man håller faktiskt på föda, man kan inte hålla på att bråka under tiden.
Evelina: Varmt välkommen till Konfliktfrihet, en podcast för [00:01:00] högtjänstliga kvinnor med stora hjärtan som vill blomstra och göra skillnad utan att konflikten stoppar dig från att följa ditt hjärta och nå framgång Jag heter Evelina Åström och är tidigare kurator och socionom som numera är internationell författare och traumamedveten ledarskapsmentor.
I den här podden får du inspirerande samtal tips och verktyg för att omfamna din högtjänstlighet och lösa konflikter på ett sätt som både känns bra i ditt hjärta och behåller lugnet i din kropp. Är du redo att upptäcka hur du kan bli konfliktfri För nu kör vi!
Välkommen till ett nytt avsnitt av Konfliktfrihet Idag gästas jag av Cia Sandström en legitimerad barnmorska med över 20 års erfarenhet och som driver företaget Birth in Harmony där hon arbetar som både barnmorskedulla och hembarnmorska. Under sina 15 år på förlossningen Umeå var hon en del av [00:02:00] hemförlossningsteamet och arbetade de sista åren även som Aurora-barnmorska där hon stöttar kvinnor och män med förlossningsrädsla.
Cia brinner för att skapa trygga och stärkande förlossningsupplevelser där varje kvinna får känna sig sedd hörd och trygg i sin egen kraft. Välkommen Cia!
Cia: Tack så jättemycket.
Evelina: Innan vi ska fördjupa oss i konfliktfritt födande så tänkte jag höra med dig vad du har med dig för fika idag.
Cia: Lite kaffe.
Alltid kaffe.
Evelina: Ja men jag är likadan. Jag har också kaffe med mig idag med laktosfri lättmjölk den här gången. Just det. Har du svart eller har du...
Cia: Ja.
Evelina: Svart Och kaffet jag dricker idag är från Svanfeldts Coffee som är den här säsongens sponsor och är det nu så att du som lyssnare är en av dem som har missat att jag kommer lotta ut ett gåvosätt av supergott kaffe från Svanfeldts Coffee i slutet av den här säsongen så lyssna nu.
För om du går in på Apple eller Spotify där konfliktfrihet finns och [00:03:00] skriver en recension på varför du gillar att lyssna på konfliktfrihet och sen tar en skärmdump som du kan posta på antingen Instagram eller Facebook publikt och taggar konfliktfrihet så har du chans att vinna det här gåvorsättet.
Och det fina med Svanfälts är att de skänker 10 kronor per sålt kilo till Hjärnfonden. Så var med i tävlingen, det är superlätt att delta och det hjälper mig och min podd att synas för fler Innan vi kör igång det här avsnittet så vill jag först bara prata till dig som antingen väntar barn och vill inte höra om andras förlossningsupplevelser för att bli påverkad eller du som har upplevt förlossningstrauma och absolut inte vill lyssna på andras förlossningsupplevelser Jag förstår dig och det är möjligt att hoppa framåt lite grann i det här avsnittet för inledningsvis kommer jag att prata om min förlossningsupplevelse och den innehåller konflikter men den är också väldigt stärkande därför att jag gjorde [00:04:00] alla förberedelser för att skapa ett så konfliktfritt födande som jag bara kunde.
Så vill du lyssna på det så lyssna och vill du hoppa över så bara gör det men nu kör vi igång. Men alltså Cia jag tror att du har ett av de mest fantastiska jobb som går att välja eller hur? Vill du berätta lite mer vad en barnmorskedulla och en hembarnmorska gör för något och vad som drev dig att starta ditt företag
Cia: Ja men absolut.
Ja men det tycker jag att jag har världens bästa jobb. Jag har svårt att tänka mig något annat jobb Man brukar ju få som frågan om du kunde drömma, vad skulle du drömma om? Då skulle jag välja samma. En barnmorskidola det är egentligen en påhittad titel från några av oss barnmorskor som också jobbar som dolo där man blandar sin kompetens kan man säga.
Där man kan vara med familjen i hemmet och stötta så att man kan vara hemma så länge som möjligt och då [00:05:00] använda sig av sin barnmorske kompetens. För att sen när man kommer på sjukhuset fungera som en stöd och stärkande med en dola då. Där man egentligen kan använda sin barnmorskekompetens. Utan det är sjukhusets barnmorskor och läkare som jobbar där.
Och som hembarnmorska är det ju precis som det låter då. Då jobbar jag i hemmet med familjerna Och de får föda hemma.
Evelina: Och vad gjorde att du ville starta det här och jobba med det här?
Cia: Det är ju spännande för det var ju inte någonting som jag hade planerat Jag började jobba som Aurora barnmorska där jag hade förlossning
och plötsligt en dag så var det en kvinna som ringde till mig och sa, men du Cia... Jag skulle vilja föda hemma och jag bor uppe i Luleå Vill du komma och hjälpa mig med det? Jag sa ja, nej jag vet inte. Får man ens göra det? Vad behöver [00:06:00] jag? Samtidigt som jag visste ju att det kan man ju göra för jag gjorde ju det i Umeå.
Hon var väldigt påstridig den här kvinnan så hon sa att det är inga problem utan jag ska föda först i augusti och det här kanske var i juni Ta bra remmarsch. Så du hinner nog fundera ut hur du ska ta dig hit
Och sen ringde hon liksom med tre veckors intervall och frågade hur går det? Har du ökat med på hur det ska?
Evelina: Oj vad spännande.
Cia: Och sen jobbade jag ju halvtid också. Så det skulle ju falla sig in då så att hon födde när jag hade en ledig dag. Men allting fungerade och jag åkte och hjälpte henne när hon födde sitt barn uppe i Norrbotten.
Evelina: Men så fantastiskt.
Cia: Sen rullade det bara på. Det kom fler förfrågningar. Ja exakt.
Och Ett halvår efter att jag hade varit med på hennes födsel så blev det så att jag sa upp mig och tänkte att det får bära [00:07:00] eller brista, nu kör jag.
Evelina: Vad fint. Så verkligen tydligt att det fanns en förfrågan från kvinnor att få föda hemma helt enkelt.
Cia: Absolut.
Skratt: Och
Evelina: så kan jag tänka mig också det här som du beskriver att du har jobbat med förlossningsrädd och kanske hört, som du beskrev också, de här erfarenheterna som talar för att det behövdes någonting mer på något vis.
Cia: Mm. Och att det är tyvärr så att det är många av dem som kanske har haft en dålig förlossningsupplevelse på sjukhuset som börjar se sig om efter andra vägar och då väljer en hemfödsel sin andra förlossning, tar liksom makten över sitt födande
Evelina: Ja intressant och då lite grann kanske beskrivande att det ibland kan bli att man upplever sig macklös då i sammanhang när man ska föda på sjukhus.
Du var ju min barnmorskedoula när jag skulle föda mitt första barn för fem år sedan och jag visste ju att jag ville ha med dig för att [00:08:00] redan då så var jag väldigt mån om att skapa ett konfliktfritt liv det var mitt stora mål då för fem år sedan. Och jag var egentligen inte så orolig för själva födandet i sig utan jag var ju kanske lite mer orolig för situationen på sjukhuset på förlossningen och att det var viktigt för mig att ha med mig någon som kunde lite grann hjälpa mig föra min talan och hjälpa mig få en fin upplevelse där.
Och Och trots att det var en hel del spänningar i förlossningsrummet och saker som skedde så var det en fin förlossningsupplevelse för mig och det skulle jag säga är mycket tack vare dig, Tia. Jag födde ju under pandemin när det var väldigt mycket restriktioner också på förlossningen och jag var ju orolig att jag inte ens skulle få ha med dig för det var på gränsen men jag fick ju ha med dig och min sambo.
Cia: För det måste ha varit i alldeles början av pandemin.
Evelina: Ja det var 2020 och så var det i december så att pandemin hade [00:09:00] pågått ett tag men man hade inte riktigt fått bukt på den så det var fortfarande väldigt hårda restriktioner överallt då Covid-testning och ni fick ha munskydd minns jag för att få vara med.
Och när jag kom in på förlossningen så hade jag ju haft ett verkarbete ändå hemma med stöd av dig och min sambo i 16 timmar tror jag det var. Jag läste mina gamla anteckningar så jag hade ju inte öppnat mig så mycket och jag tror om jag minns rätt så valde man att ta hål då på hinnerna och sätta dit som någon liten elektrod på barns huvud helt enkelt för att hålla koll på hjärtslag och sånt Och det var väl egentligen där som första sakerna hände under min förlossning.
För den där elektroden, i vissa sammanhang när jag rörde mig på vissa sätt så kunde den tappa kontakten. Vilket gjorde att personal kunde springa in akut lite tidsomtätt under min vistelse på förlossningen Och då minns jag hur skönt det var [00:10:00] att du var med för du kunde klappa mig lite grann på ryggen och säga du nu kommer de att komma in igen men du vet ju precis som jag att det är lugnt, det är ingen fara med ditt barn.
Och jag blev ju väldigt begränsad också att jag inte fick göra vissa rörelser det var nästan på håret att jag inte fick sitta på en pilatesboll för att det här då störde deras koll på mitt barn helt enkelt Och det här minns jag väl som första grej som jag tyckte var jobbig men också hur otroligt skönt det var att jag då hade med mig dig med den kompetens du bär på så att du kunde liksom både varna mig att ja, nu händer det igen.
Men också det här att när man inte har någon erfarenhet själv och är första gångens föderska så har man kanske inte koll på heller vad allt betyder och hur allvarligt det är saker och när kan man våga lite grann bryta mot rekommendationerna de ger för att där kunde du lite grann hjälpa mig att ta beslut att Ja men nu kan vi våga liksom göra lite [00:11:00] rörelse för att hjälpa barnet ner även fast det kan ge utslag för att det är inte någon fara i det här skedet.
Men sen under själva krystarbetet när det dags för förlossningen så minns jag dels hur just de här, få göra de här rörelserna som verkligen hjälpte mig att komma igång med krystarbetet Det var en fantastiskt fin upplevelse tyckte jag. Och att då hade jag precis fått en helt ny, personalen hade bytts ut och den här nya som hade börjat jobba, hon ville ju verkligen att jag skulle föda liggande fast den egentligen inte var vad jag önskade.
Och där minns jag att du tog liksom samtalet med henne och förde min talan i det vilket var jätteskönt när jag inte riktigt hade fokus på det. Och det här hängde mycket ihop med den här elektroden, att man inte riktigt vågade att jag skulle kanske ha någon annan position än liggande i den stunden.
Troligen kanske inte det här barnmorskan var helt [00:12:00] bekväm med tanke på att jag skulle stå på knäna och föda. Men att det vart en slags kompromiss där. De tillät mig att stå på knäna sista kryssningen. Så att jag fick liksom ligga då och göra egentligen arbetet i nästan 45 minuter eller vad det nu var.
Men sista kryssningen när barnet skulle få komma ut. Då fick jag faktiskt ställa mig upp vilket var extremt klumpigt att göra. Liksom ett barn mellan benen. Men du gjorde det. Men jag fick ändå göra det. Och i efterhand så tänker jag att det där var ju också en väldigt viktig symbolik i det. Hade jag inte haft mer med dig hade jag ju inte kunnat ha den dialogen.
Jag hade inte kunnat argumentera för mig heller på det sättet Men tack vare det så fick jag ju ändå uppleva att jag födde henne så som jag ville föda. När jag då födde fram barnet så var det mycket oro. Jag tror att en läkare tittade in i rummet också och man funderade på om man skulle ta iväg barnet någonstans för kontroll.
Där tror jag du höjde rösten för jag minns det så väl. Tack Cia tänkte jag. Du har erfarenhet i [00:13:00] ryggen och du kunde verkligen se att det var inget fel på det här barnet. Ge henne sitt barn tror jag du sa så fick jag då mitt barn direkt efteråt. Så att det var lite, vad ska man säga, det var spänt i rummet men jag slapp ju vara en del av det.
Jag kunde vara i mitt verkarbete och känna mig lugn i att jag behövde inte ta del av det och det slutade ju bra. Men det var en hel del förvirring för mig efteråt Efter min förlossning så tänkte jag såhär, men gud var det allvar med mitt barn? Var det liksom, vad var det som hände? Jag fattar ingenting sådär för att man är så inne i sitt egna födande Ett väldigt tydligt exempel på konflikter som kan ske för en kvinna i ett förlossningsrum där man kan känna sig lite maktlös.
Och en del av det som jag tror är emot den också är att man inte har kompetens nog till att våga argumentera eller våga föra sin talan. För det är ganska svårt i ett sådant sammanhang skulle jag säga.
Cia: Jag skulle vilja säga att man ska inte behöva [00:14:00] göra det, man ska inte behöva stå upp för sig eller sina önskemål När man föder det för att man behöver få vara i den här bubblan och föda och att inte störa det här oxytocinet som är så viktigt under förlossningen.
Så när du berättar så kan jag bli liksom så ledsen över alla de kvinnor som inte har en dola och att det är så beroende av vem det är du får, vilken person det är du får föda Som är med dig. Verkligen. För rent krasst är det ju så att vi har en patientlagstiftning som säger att jag som patient har rätt att bestämma över min vård.
Säger jag nej tack eller jag vill föda på knä så kan ju inte jag som barnmorska då säga att nej du får inte vända dig om. Du ska ligga på ryggen och föda för det säger jag. Då blir det ju tvångsvård eller hur? Ja. Ja Vart ska gränsen?
Men [00:15:00] vi har någon slags just i förlossningsvården har vi någon slags historia av att man gör så mot kvinnor.
Och det tror jag också är att man är i en sån utsatt och lite försvarslös situation där man håller faktiskt på att föda. Man kan inte hålla på att bråka under tiden.
Evelina: Nej, nämen verkligen. Och att i det här så är man också rätt känslig så jag minns känsligheten man bar även flera dagar efter födandet att minsta lilla kan kännas ganska stort inom en, minsta lilla gliring eller någonting som händer i ens omgivning för att man Hormonellt antagligen är väldigt känslig under de här dagarna.
Cia: Det är ju det, man har ju sådana oxytocinnivåer som är liksom oslagbara så att det är ju som du säger, man har ju känslorna utanpå skinne. Mm.
Evelina: Det där var del ett av mitt samtal med [00:16:00] Cia. Del två kommer att sändas nästa vecka så häng på då och lyssna. Se till att du följer och prenumererar podden när du lyssnar på poddar så att du inte missar när vi släpper del två. Hej, Evelina här. Jag vill bara snabbt pausa avsnittet för att berätta om mitt fantastiska community där likasinnade högtjänstliga kvinnor som du...
Samlas för att stötta varandra i tryckspace Och diskutera veckans avsnitt tillsammans med mig Om du föredrar att jobba enskilt med mig Som coach och mentor Så kan du hitta hur du jobbar med mig På evelinahavström.com Där kan du också läsa mer om community Länk finns i show notes Nu tillbaka till avsnittet Det är dags för vår mysiga stund Är det bara jag?
Oh no Välkommen till Är det bara jag, ett segment där vi lyfter fram vad som egentligen händer i de konflikter och konfrontationer som du möter så att du kan känna dig mindre ensam och finna klarhet i hur du kan lösa konflikterna. Idag [00:17:00] har en lyssnare skickat in en konflikt som hon har varit med om i ett förlossningsrum i När hon skulle föda barn.
Vi ska lyssna på den.
Helena: Med första barnet så var vi på förlossningen lite mindre än en timme. Så processen var ganska snabb ändå. Men de ville krångla med mig väldigt mycket. Lägg dig ner. Sätt dig ner. Lägg dig ner. Vi måste ha dig i den här positionen för att kunna undersöka. Jag sa nej på allt för min kropp ville verkligen inte lägga sig ner eller sitta för den delen.
Men de ville inte lyssna. Så jag gjorde mig redo att gå därifrån. Då gick de med på att undersöka stående. Oj, huvudtrycket påsätter i rullstolen så får du åka till förlossningssal. Men nej jag vill inte sitta. Och jag förstår att de föredrar vissa arbetspositioner att de vill ha koll på bebisen. Men jag tycker att de brast i samtycke att faktiskt fråga om jag ville det de föreslog utan istället var det order hit och dit om vad jag skulle göra för att anpassa mig efter rutinerna.
Och sen att fortsätta tjata när jag gång på gång [00:18:00] sagt nej tycker jag inte heller är okej Eller något som en födande person ska behöva gå igenom. Det får inte mig att känna mig trygg. Och frågan är vad som är bättre för bebisen. Där man kollat centimeterna till punkt och pricka eller en trygg moder. Så jag önskar att fokuset låg mer på att skapa trygghet än att följa ett protokoll till punkt och pricka.
Evelina: Mm, jag tycker det är så viktigt att du som lyssnare nu höjer rösten kring att det är inte okej att tjata sig till ett ja. Det är inte okej att tjata sig till ett samtycke och det vet vi ju alla vid det här laget eller hur? Ändå verkar det här ske inom vården och ibland kan man ju märka att det är någon som säger ja fast den vill egentligen säga nej Och det här gäller i privata relationer också, då uppmuntrar jag faktiskt till att uppmärksamma det.
Jag ser att du egentligen kanske inte vill det här, eller jag märker att det finns lite motstånd i dig, är det så att du kanske egentligen helst skulle vilja slippa det här eller skippa [00:19:00] det? Därför att när vi gör det, då känner de sig sedda, då känner de att de kan släppna av och känna trygghet inför dig som vårdgivare eller dig som privatrelation också.
Man känner sig trygg, man känner att du ser mig, du ser mina gränser fastän jag inte ens ser mina egna gränser, eller hur? Och det är ju sånt bemötande vi själv vill möta. Och då gäller det att vi också möter andra på samma vis. Det här är också väldigt bra för att förebygga konflikter. Därför vad händer egentligen när då en vårdgivare tjatar sig till ett ja?
Jo, patienten blir otrygg, den tappar förtroendet Och det kan bli en konflikt med patienten för patienten kanske faktiskt blir arg och skriver kritik eller sprider negativa känslor kring dig och det vill vi ju inte. Och detsamma gäller i privata relationer för att undvika att den här personen sedan känner sig [00:20:00] kränkt av dig och trots att den har sagt ja egentligen ville nej Och sen sprider det tråkiga saker om dig så är det ju bättre att du omgående faktiskt stoppar situationen och säger men hör du, jag märker att här finns ändå något motstånd.
Och är det inte helt självklart för dig att du vill det här, då tycker jag vi väntar med det. Jag tycker att vi funderar en extra stund du behöver inte bestämma dig nu. Och som barnmorska på förlossningen i det här exemplet så tycker jag att man skulle verkligen ha frågat istället patienten Finns det något annat sätt som du kan transportera dig på som du är bekväm med?
Har du någon idé på hur vi kan ta oss dit? Kanske att man som födande inte orkar tänka så långt. Men man ger i alla fall patienten möjlighet att skapa förutsättningar för att känna att man blir sedd och mår bra. Jag kan faktiskt dra en liknelse i mitt egna liv. Det var ganska nyligt som jag tackade nej till ett arvode som jag blev erbjuden Och anledningen till det var faktiskt att jag upplevde att den som ska [00:21:00] erbjuda mig arvodet inte riktigt var säker på sin sak.
Jag märkte en osäkerhet Det var ingen självklarhet att ge mig det här arvodet. Och det här gjorde att jag valde att faktiskt säga nej tack. Och det fanns många olika anledningar till varför jag uppmärksammade att de inte var helt självsäkra. Bland annat var det att man hade dröjt väldigt länge med det här erbjudandet Man hade sänkt arvodet från det jag hade begärt.
Man hade också uttryckt att man hade väldigt lång diskussion kring det här. Och allt sammantaget tydde på att det här var ingen självklarhet för de som skulle erbjuda arvodet till mig. Och för mig är det enkelt, därför att för mig är det alltid viktigast att jag har ett konfliktfritt liv. Och även om det inte är en konflikt idag och det handlar absolut inte om arvodet i sig, utan...
Men märker jag att man inte är säker på det här då vet jag också att tar jag emot det här [00:22:00] arvodet kan det komma krav sen för att man var egentligen inte helt hundra supersugen på att ge mig arvodet och då kan någon till exempel komma med nya konstiga krav som aldrig ställdes från inledningsvis när jag fick uppdraget Eller det kan komma anklagelser som är helt ogrundade eller som plötsligt tyder på att man inte alls så sugen på att betala ut det här arvodet fast man har gett mig det, eller hur?
Och det här vill jag undvika i mitt liv. Jag vill ta aktiva beslut i mitt liv som ger mig konfliktfrihet, som gör mig fri från konflikter och då väljer jag hellre att tacka nej i ett sånt här läge och man gör ju faktiskt också dem en tjänst därför att om de har strett Suttat och tänjit lite på sina egna gränser och känt att så här, åh vi går nästan över gränsen nu men okej då, vi ger dig arvode.
Så är ju jag faktiskt ganska schysst om jag säger nej tack, jag vill att det ska vara en självklarhet för er [00:23:00] och är det inte det, ja men då stryker vi det här arvodet. Då slipper ju de också tampas med en inre konflikt av att jag gick över min egna gräns och jag vill egentligen inte ge så där mycket eller jag har inte råd eller vad det nu än kan vara för gräns som det handlar om.
Så det blir bra för alla parter i slutändan och jag älskar när man gör sådana lösningar och det är nästan alltid så det är när man tar beslut som ger en ett konfliktfritt liv. Jag har själv jobbat som krater inom kvinnotliniken Och faktiskt på förlossningen också och det många kvinnor faktiskt inte vet är att kurator oftast finns på förlossning och BB också men vi är väldigt sällan där ska då nämnas.
Men är det så att du känner att du har blivit illa bemött eller kränkt, att dina gränser har blivit kränkt under en förlossning och att du mår väldigt dåligt över det sen när du är på BB så går det ju jättebra att fråga [00:24:00] efter en kurator för stöd och stödsamtal. Det får man göra och även inför en förlossning Kurator är ju också väldigt duktig på att veta vem du ska ta kontakt med för att få det stöd du behöver och de förutsättningar du behöver för att må bra.
Precis som Cia nämnde så har hon varit Aurora barnmorska, alltså en barnmorska som är specialiserad på förlossningsrädsla Och de finns ju för att just hjälpa dig att få de förutsättningar du behöver och jag skulle verkligen vilja slå ett slag för att skapa förutsättningar så att du får ett konfliktfritt födande.
Det kan vara att ha en dolla det kan vara att föda hemma men det kan också vara att till exempel ta med sig en vän eller någon anhörig som har känt att den här personen kan föra min talan på det sätt som jag önskar när jag ska föda. Men det handlar också om att graviditeten ska få kännas trygg och fridfull.
Det är rätt många månader det handlar om. Och är det så att man då har [00:25:00] lite svårt för att känna in vad det är jag behöver egentligen under min förlossning? Vad är mina behov? Vad betyder de här känslorna? Vad står det för? Vet man inte det så är det jättebra att börja etablera en fin relation till sin kropp och till sina känslor och börja förstå vad de betyder helt enkelt.
Och det är ju sånt som man får lära sig i mitt program Guardians of Feminine Light. Det handlar helt och hållet om att du ska få skydda din känslighet och ta hand om den. Så att du kan bemöta till exempel människor som kränker dina gränser på ett sätt som gör att du mår bra.
Har du varit med om konflikter i förlossningsrummet eller under din graviditet som du önskar att jag ska uppmärksamma i den här podden? Skicka då jättegärna in dem till det här segmentet Är det bara jag? [00:26:00] Länk för att skicka in ett röstmeddelande finns i show notes och du kan vara anonym och du kan spela in hur många gånger du vill tills du känner dig nöjd med klippet.
Så gör gärna det. Så vad har vi lärt oss av det här avsnittet? Jo, vi har lärt oss att om en barnmorska eller läkare inte får ditt samtycke och ändå går över dina gränser, då har de bryt emot patientlagen Vi har också lärt oss att det går att skapa ett konfliktfritt födande på många sätt. Och att det precis är lika viktigt också att lyssna in när andra egentligen vill säga nej men säger ja.
Och jag hoppas nu att du har haft en fin vecka fram tills idag, fredag Och att du går in i helgen med mycket fina vårkänslor. Jag själv har haft en väldigt spännande vecka. Men en sak som verkligen upprörde mig det var en nätverksträff som jag var på igår. Min hemkommun hade en näringslivsträff med [00:27:00] temat jämställt ledarskap vilket jag kände var så himla bra och spännande så jag ville ju självklart gå.
Men när jag lämnade nätverksträffen så kände jag mig så himla besviken på hur man hade fört diskussionerna kring varför vi har så få kvinnliga entreprenörer och så få kvinnor som startar företag idag. Vet ni vad de målade upp för orsak till det här? Jo, att vi kvinnor är så dåliga på att ta risker och vi tror för lite om oss själva.
När de sa det så bara kände jag hur det var som att sparka mig på smalbenet Alltså jag gick i taket jag var så himla himla upprörd. För att för mig som kvinnlig entreprenör så kände jag mig så himla tillplattad av det uttalandet. Och lösningen på allt det här var ju såklart då att vi kvinnor ska bli mer risktagande och vi ska tro mer på oss själva.
Och allt det här presenterades dessutom av en man. Men hörni, tänk om vi skulle ta och förändra vår syn på ideala [00:28:00] entreprenören istället. Tänk om vi skulle värdesätta kvinnors icke-risktagande med väldigt innovativa beteende. För det är ju något som är sjukt bra. Vi upproffrar ju liksom inte hem och familj för att nå mångmiljonsomsättning.
Tänk om vi skulle istället för att skuldbelägga kvinnor för att tro för lite om sig själva kunde skuldbelägga männen för att ha alldeles för stort ego Jag tror ärligt att det är kvinnor som har normal hälsosam ödmjukhet och tror vi inte på oss själva så är det oftast för att männen i samhället har planterat den känslan inom oss.
Tänk om vi skulle värdera högt att den frihet kvinnliga entreprenörer söker är friheten att behålla hälsan, få vara med sina barn och forma arbetet efter sin kropp och familj medan män söker frihet genom mångmiljonomsättning. Så vem är det egentligen som borde ändra sitt beteende? Det blir fel när samtalet alltid handlar om att vi kvinnor ska bli som männen.
Kan vi inte istället fokusera på att skapa förutsättningar för kvinnligt företagande [00:29:00] utifrån kvinnors behov istället för att begära att vi kvinnor ska anpassa oss till det manliga idealet Det är som att det själfulla företagandet ska jämföras med oldschool-företagandet. Och det är två helt skilda saker.
Och jag tror att det ena tilltalar kvinnor mer än det andra. Jag vet inte vad ni tycker men jag är jättenyfiken på att höra dina tankar om det här. Så du får jättegärna skriva till mig, tagga konfliktfrihet och skriva dina tankar på sociala medier Eller kommentera inlägget på Spotify, det går också jättebra.
Nu önskar jag er en fin helg och nästa avsnitt kommer ju vara del två av samtalet med Cia och då kommer jag och Cia prata om det här. Men
Cia: det är en jättesvår konflikt där det ibland ställs liksom mot mammans önskemål och mot vad personalen vill samtidigt som det är. Kvinnans [00:30:00] rätt att bestämma det.
Evelina: Tack så jättemycket för att du lyssnade på Konfliktfrihet. Om du tyckte det här var givande, glöm inte att prenumerera, följa eller gilla där du lyssnar på poddar. Och kom ihåg det här är inte bara en podcast. Det här är ett community för likasinnade kvinnor. För ingen ska behöva hantera konfrontation helt ensam Så dela gärna avsnittet med en vän och vill du veta mer om vårdcommunity och hur du kan jobba med mig som coach och mentor, kika in på evelinaaström.com slash podcast.
Vi ses!
